Så fungerar Sveriges grundlagar och riksdag

Anders Lundqvist

Hej och välkommen till dagens avsnitt av ”Så styrs Sverige”. Jag heter Anders Lundqvist och idag ska vi ta oss in i kärnan av hur Sverige fungerar – alltså vår grundlag, själva ramen för vårt samhälle. Det här är något jag faktiskt brinner för. Många tror ju liksom att lagar bara är lagar, men grundlagarna, de är ju nästan heliga – de bestämmer vad alla andra lagar måste rätta sig efter. Hur som helst, vi har ju fyra stycken i Sverige. Successionsordningen – den handlar om vem som får ärva tronen och bli kung eller drottning. Jag tycker alltid det låter lite gammeldags, men det är ju bokstavligen kungahusets spelregler.

Anders Lundqvist

Sen har vi Regeringsformen. Det är den som sätter spelplanen för hur Sverige ska styras, vilka rättigheter vi har och hur makten fördelas mellan olika institutioner som riksdag, regering och statschef. Det är liksom grundbulten i vårt politiska system – och vi kommer nog återvända till den ett par gånger idag.

Anders Lundqvist

De två sista – Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen – de handlar ju om media. Tryckfrihetsförordningen är för de gamla medierna, typ tidningar och böcker, medan Yttrandefrihetsgrundlagen kom till senare när radio, tv och digitala medier blev viktiga. Det är faktiskt ganska fascinerande, ibland tänker man inte ens på skillnaden mellan dem, men de skyddar båda vår rätt att uttrycka oss, fast på olika sätt.

Anders Lundqvist

Okej, men vad är det då som är själva hjärtat i våra grundlagar? Jo, det är sånt som slås fast i första paragrafen i Regeringsformen. Jag brukar kalla dem för de stora principerna, typ: Sverige är en demokrati där folket styr genom representanter, vi har ett representativt statsskick, parlamentarismen gäller – alltså att regeringen måste ha riksdagens stöd – sen är det kommunalt självstyre och att vi är en rättsstat. Det sista betyder ju att ingen står över lagen, oavsett om du är statsminister eller kungen själv.

Anders Lundqvist

Och, det här kanske är en personlig favorit – offentlighetsprincipen. Det är faktiskt något jag upptäckte på riktigt när jag för första gången bevakade ett regeringsskifte i riksdagen. Man inser hur mycket det betyder att vem som helst får läsa myndigheternas handlingar, och det gör verkligen att makten kan granskas. Det är som en garant för demokratin, lite som att hänga ut makten för allmän beskådan. Man ska liksom inte kunna smyga sig undan ansvar bakom stängda dörrar.

Anders Lundqvist

Men, låt oss gå vidare till hur riksdagen faktiskt jobbar med de här spelreglerna i praktiken…

Anders Lundqvist

Så, riksdagens jobb – här händer den riktiga politiken! Jo, först och främst, statsministern. Hur utses hen egentligen? Det är talmannen som har huvudrollen. Efter ett val, eller om regeringen avgår eller förlorar en misstroendeomröstning, då börjar talmannen prata med partiledarna och föreslår sedan en statsministerkandidat. Och den där berömda fyrkantsregeln… Om 175 eller fler säger nej, då faller förslaget. Men om färre än så säger nej, då blir kandidaten vald, även om nästan ingen direkt säger ja. Det är en kul detalj, tycker jag. Om talmannen misslyckas fyra gånger – ja då blir det extraval, vilket ju är ovanligt men inte omöjligt.

Anders Lundqvist

Om vi ändå ska prata talmän, så minns ni väl kanske Andreas Norlén under regeringsbildningen 2018? Det var ju riktigt utdraget och hela landet satt och väntade på besked, folk var så frustrerade… Men reglerna finns där för att processen ska funka även när det är knepigt. Jag tror många verkligen såg tålmodigheten som krävs då.

Anders Lundqvist

Men, vad är det då riksdagen gör om dagarna? Ja, alltså lagförslag kommer från två håll: från regeringen, då kallas det propositioner, och från riksdagsledamöter, det kallas motioner. Enkel skillnad egentligen, men så lätt att blanda ihop när man inte jobbar med det dagligen.

Anders Lundqvist

Och det är ju inte bara att stifta lagar som är riksdagens jobb. Dom har fyra huvuduppgifter: lagstifta, bestämma över statens pengar (det som kallas finansmakt – budgeten alltså), kontrollera regeringen och statsråden – så kallad kontrollmakt – och så utse statsminister förstås. Allt det där sker genom omröstningar, debatter, ibland förhör, och vi har särskilda utskott som sköter grovjobbet innan det går till kammarens omröstning.

Anders Lundqvist

Det händer ibland att regeringen förlorar riksdagens förtroende – då kan de tvingas avgå. Det finns också särskilda förfaranden, till exempel misstroendeförklaring, där riksdagen kan rösta ut ett statsråd om de saknar förtroende. I vissa perioder märker man att den här möjligheten funkar som en sorts säkerhetsventil om saker drar iväg åt fel håll politiskt.

Anders Lundqvist

Men, nu när vi ändå är inne på val och omröstningar, då blir det naturligt att prata om hur riksdagen får sina ledamöter och hur det proportionella valsystemet faktiskt fungerar…

Anders Lundqvist

Okej, så – valet till riksdagen. Hur går det egentligen till? En grundregel är att du måste vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år senast på valdagen – då får du rösta i riksdagsvalet. Sen, det där magiska strecket: ett parti måste få minst 4% av rösterna nationellt, annars kommer de inte in. Alternativt så kan de komma in om de får 12% i en specifik valkrets, men det är ju ganska ovanligt, alltså.

Anders Lundqvist

Valet är proportionellt, det är ett lite knepigt ord men betyder egentligen bara att antalet platser i riksdagen för varje parti speglar hur många röster partiet fått. Så får ett parti åtta procent av rösterna så får de också åtta procent av stolarna. Det gör att mindre partier faktiskt kan få inflytande – vilket är en stor skillnad om man jämför med vissa andra länder som har vinnar-tar-allt-system.

Anders Lundqvist

Sen har vi något som kallas personval – alltså, du kan kryssa för den kandidat du allra helst vill se i riksdagen på partiets lista. Om den kandidaten får minst fem procent av partiets röster i just din valkrets, så går hen före partiets egen lista. Det är faktiskt något jag ofta glömmer bort att påminna folk om när det är val.

Anders Lundqvist

Jag kommer ihåg mitt första riktiga vallokalsnatt-reportage, det var i Stockholm för några år sen. Det var otrolig stämning när man satt där och följde räkningen, framför allt när det handlade om de mindre partierna – skulle de klara fyraprocentsspärren eller inte? Den där spärren är ju brutal, verkligen avgörande för små partiens framtid. Jag vet att flera kandidater gick runt och knappt vågade titta på skärmarna medan rösterna räknades.

Anders Lundqvist

Ja, det är mycket att ta in, men samtidigt är det här grunden för hur Sverige styrs. Nästa gång tänker jag att vi kan kika mer på kommunernas roll eller hur budgeten påverkar politiken på riktigt. Tills dess – tack för att du lyssnade, och ta hand om dig!